Fick en smärre chock när jag läste på SAS:s debattsida att du dött. Fy vilken saknad jag känner. Det känns helt overkligt. Du underbare, starke, härlige Kaos, jag kommer aldrig att glömma dej! Du var en av de första som jag mötte i Samfundet! Tänker på en härlig kväll när du, Kalle Runristare, Gull-Britt och jag satt och festade i pratade filosofi, religion och om livet i största allämanhet, i Kalles lilla stuga vid Tyresta by. Vilka härliga tider! När fy nu gråter jag! Puss på dej Kaos!