Vi träffades ett par gånger, men jag förstod aldrig
riktigt vilken skön snubbe du var. I efterhand har jag tänkt att det hade varit
väldigt roligt att lära känna dig närmare, men det blir inte alltid som man
önskat. Vila i frid, levnadskonstnär.

Oj, länge sedan jag kom in hit, kan bero på avsaknaden av internet härute i dom dalsländska skogarna, men det är åtgärdat sedan igår! Mycket har hänt, liten dotter har tagit plats i mitt liv, en fru kom med på köpet, en flytt ut i skogen, till en gård med plats för allt sådant man inte visste att man kunde ha. Sedan en månad har vi blivit med gästgifveri, sofia och jag, jag inreder en plats vid baren åt dig, som ingen annan får ta plats vid, stolen skruvad i golvet och en bild halvt gömd i ett ölglas med sugrör! Patetiskt och rätt skönt på en gång eftersom du antagligen aldrig skulle ha satt din fot härute i obygden iaf…

Saknar dig vännen, behöver dina råd och ord idag

Utan förvarning dyker du fortfarande upp i tanken. Så på så sätt kom du ju och hälsade på även i Bangladesh. Fast Dhaka är inte staden för dig, gott om pilsnerpang är det rätt ont om. Undrar om Charlie  & Becca hade gjort en Hugo och vrålat i högan skyn när de träffade dig första gången…

Puss, Kricko

Dom säger att du var en guldkille. Jag tror dom. Och ger dig min respekt. Du är en av de personer jag ska leta reda på i Himlen. Ses där!

Snart har du varit borta i tre år. Och jag har tänkt på dej varenda dag.

Det finns vissa Kaos-dagar…dagar då jag skulle ha ringt dej och hittat på nåt kul, scrabble på krogen eller planera nåt nytt gemensamt bokprojekt eller nåt annat lekfullt och kreativt…dagar då hela jag bara längtar efter att få bolla med din snabba skalle på ett eller annat sätt.

Och hur jag än letar i denna världen så finns där ingen som kan fylla det tomrummet.

Hej älskling!

Är det ingen som skriver till dig längre…?? Då lämnar jag väl en rad.

Är ölen god? Har börjat få upp smaken igen… och saknar ditt sällskap.

Vi hörs snart igen!

Puss

Läste precis en nyhet om att Trädgårdstomtarnas befrielsefront i Värmland har slagit till och befriat en massa tomtar för att de ska få fira jul i lugn och ro. Ägarna hoppas de ska få sina tomtar tillbaka, men jag undrar hur det blir med den saken. Du blev befriad från min trädgård för 2 1/2 år sedan och jag har inte sett dig sen dess. Men vi hör om dig hela tiden, inte minst nu i helgen när Patrick hade sin dans-kring-grenen-fest på Rosenhov.

Mufs

m

Hejdå respekterade kamrat, figuren som alltid drack öl med sugrör och som läste alla nobelpristagare.

Daniel

Nu räcker det Kaos.

Dags att komma tillbaka !

På grund av nåt så jävla löjligt som en bugg har det inte gått att skriva till dig på ett tag. Då insekten nu eliminerats kan vi åter börja kommunicera. Har massor att berätta. Tyvärr är det mesta skit. Vänligen skriv.

Hej Kaos

Jag har i och med din intensiva avsky mot julen, låtit hänga en tomteluva på ditt porträtt över köksbordet. Hoppas att du uppskattar gesten.

Ledsen att jag inte hört av mig tidigare, men jag tyckte att du hade nog med beundrarmail att begrunda.

Jag skulle vilja önska dig en riktigt jävlig jul, och jag hoppas att du har nog med böcker att läsa. Stockholm är en stad i Kaos just nu…

Hilda – En av dina väninnor i ständig kris

”Råd mig nu Frigg då jag längtar att resa och Vaftrudner besöka,

stor är min lust att fresta visdoms lära med den allvise jätten. ”

”Far du väl, kom väl tillbaka. Må förståndet ditt duga, då du härfader

skall orda med jätten ”

En krigare har fallit. Jag ber till valkyrierna att dom för honom till Valhallas rike där han kan äntligen för evigt vila sig efter striden. Må allfadern välkommna honom med öppna armar. HELL DIG Kaos!

Grattis på födelsedagen älskling!!!

Om du nu firar det där du är…

Tar en öl (hmmm kanske inte i mitt tillstånd) för dig… med sugrör!

Pussar i massor

lilla jag med tillhörande alien

Hej!

Jag var väl en cirka 22-23 år (detta var ungefär..93 eller 94) och hade flyttat till stockholm för att spela skivor på lite klubbar runt om kring I storstaden. Av en händelse så blev jag tillfrågad att spela på en liten bar på östermalm, vid birgerjarls gatan. Det var ett sent skift från ungefär 2 till fem.

För att göra en lång historia kort, så samma vecka baren hade öppnat så vart jag ledig, så jag gick ner för att prata lite med ägarna och ta en öl eller två. En liten man med stort skägg började prata med mig lite och gav mig sitt visitkort, det stod  ”PokerSpelare ” där.

Jag frågade lite och så och han berättade för mig om Hold’Em. Jag flyttade från stockholm ungefär ett år senare men träffade Thomas många gånger.

Thomas var en vänlig själ, en snäll människa som verkade tycka om det goda I livet.

Det var ingen person som jag kände jättemycket men hans minne sitter där fortfarande.

Jag kommer även ihåg Patrick som har skrivit om Thomas här ovanför, jag tvivlar dock på att han kommer ihåg mig men kanske 🙂

Tack för allt Thomas, Tack för de sena nätterna med mycket öl, tack för allt du lärde mig om Poker!

Tack,

JeanPaul

Ett helt jävla år efteråt får jag höra. Jag tror det knappt.

Men det måste ju vara sant.

Jag vet inte om du minns mej – men jag glömmer aldrig mötena med dej.

Bara så du vet!

Olsson – du hade stil!

Tell

POETISK TRIPTYK I: LEENDET

Du ler åt min kärlek

Plockar små russin

Ur den kaka

Du som helhet

Inte vill ha

POETISK TRIPTYK II: LEENDET OCH SKRATTET

Leendet och skrattet

Är de två mest självförnedrande

Känslouttrycken

De visar blott begränsningar

Du ler åt de du inte accepterar

Skrattar åt sånt du inte förstår

När du förstått och accepterat allt

Slutar du genast att skratta

POETISK TRIPTYK III: SKRATTET

Du skrattar väldigt mycket

Du måste vara olycklig

Du gråter väldigt mycket

Du måste vara olycklig

Jag analyserar väldigt mycket

Inte fan är jag lyckligare för det.

Olsson 2000

Hmm, kanske börjar bli dags för en egen webbsida.

www.kardinalkaos.se

är ledig!

Thomas Olsson Memorial spelades 3-4 april på Birka
Princess. Kort bildreportage finns på www.kingclubpoker.com – observera det
fantastiska vandringspriset av pappa Tord Olsson!

Hej Olsson,

Hoppas du och Misse tar väl hand om varandra. Jag saknar er……

Kramar

Bisan

vad man än
skriver här blir inte tillräckligt, beställer fortfarande taxi i ditt namn…

drömde att jag var där

en rökig krog

med musik

dans och glam

churchill stod i baren och serverade

brel satt i ett hörn och rökte en cigarr

jag stannade innanför dörren

och strax blev jag bjuden på dans

av en skugga som log

men jag nekade, artigt men besämt

för jag är inte svarta madam

som dansar ringdans med de döda

över isen

stod där och insöp

hur allt skulle vara

såg dig i hörnet

klädd i röd frack med gyllene brodyr

och din vanliga hatt

språkandes med någon som såg ut som freud

en öl på bordet, sugrör förstås

vid baren en man med kaftan och långt hår

förvandlades vatten till vin

han såg ut som han druckit nog

churchill visade ett glas för mig och log

tog och drack av den ljuvligaste nektar

och jag klev ett steg genom röken

du såg upp och mötte min blick

nickade och förde handen till hatten

samma ögon, men inte som förr

för dimman var tjock

levandes skulle inte här vara

tände en cigarett med grace, skrattade och log

då var det du igen

skönt och se att du har det bra, sa jag

du nickade och plirade förstrött

viftade undan röken och viskade

-allt blir som förut

sömnen fångade en dröm, förde mig till hamn

skönt att se dig vännen sa jag och klev ut…

vet inte riktigt vem du var…men uppskattad var du !

Att leva med drömmen om att få leva… Är jag då inte
lyckligt lottad?!

Thomas Thomas, dramatik i vardagen som alltid.

Det finns få människor som har förmågan att se igenom en så blottat och så rakt av som du gjorde. Så snabbt. Så obevekligt.

Vi har alla möten i livet med människor som bränner sig kvar. Svidande, både skönt och smärtsamt. Det är jobbigt att bli själsligt avklädd samtidigt som det är en oerhörd lättnad. Det känns dubbelbottnat när ens vanliga mask krakelerar vid första ögonkastet, men så var det med dig. Jämt. Jag klarade inte alltid det. Eller dig.

Du visste. Jag visste. Du föraktade mig kärleksfullt för det. Men, du visste hur ärligt menade mina känslor var. Vi hade vår egna vänskap, vi behövde varandra stundtals lika mycket, så olika men ändå så lika. Eller kanske inte? Vem vet.

Det kunde gå år emellan att vi sågs, men du har funnits där sedan första gången vi möttes. Det bara blev så. Var så. Är så. Det är ingen skillnad nu. Och det kommer inte vara någon skillnad imorgon heller… Vissa saker förändras aldrig.

Inte ens när himlen ramlar ner.

En kort period läser jag Svenskan och en enstaka gång din väns kärleksfulla runa över dig.
Jag mailar Patrick och uttrycker det jag känner, att jag aldrig hört talas om dig, inte vet vem du är, men att hans ord får mig att förstå att jag missat någon- någon fullständigt unik.

Några månader senare dyker du upp igen, det redan nämnda inslaget på tv.

Och så idag, läser av en ”slump ” ytterligare ett minnesporträtt, denna gång av din vän Anna Walldoff. Ditt namn igen.

Jag samlar jokrar/ narrar. Ensamma vandrare, med lätt packning, visslandes genom livet. De vågar hoppa ut för klippan för att de har förtröstan och vet att de alltid landar i någonting bättre. Du var nog en sån…och jag tror att du fanns för att visa oss andra att Prozac inte hjälper- vi måste vissla och hoppa oss lyckliga.

Tills vi möts igen…

saknar dig vännen

Hej då…jag saknar dej så oerhört!! Men jag vet att vi kommer att ses en dag, det ser jag fram emot. Inga kramar va så varma som dina!!/A

Det tråkiga beskedet om din bortgång nådde mig idag. Du var för mig ett välbekant och uppskattat ansikte i krogvimlet. Framför allt möttes våra vägar på EM-BAR-GO och Studion.
Jag har många trevliga minnen från dig och dina dikter. Tack för dem! Särskilt minns jag den där kvällen när vi diskuterade engelsk fotboll, vilken även blev vad vi refererade till när vi sågs.

Jag har varit borta från Stockholm i flera år, men förra sommaren såg jag dig sitta på Carmen. Det var fullt med människor där och våra blickar möttes aldrig då.

Länge har jag planerat att gå på Poetry gangbang i höst, jag såg verkligen fram emot det. Det kommer att kännas tomt utan dig och vi kommer att känna saknad. Jag är dock alldeles övertygad om att du kommer att prägla tillställningen, även om du inte är där.

Ditt minne lever vidare!

Fint minnesprogram på TV om dig. (Känsligt läge TV2)

Första gången jag träffade kaos. Jag hadde träffat Patrick och fått en cd skiva av honom
Onkel konkel ( Patrick var då en ganska ny bekantskap och vi skulle gå hem till hans vän Tomas, När dörren öppnade sig blev jag rädd, KAOS och jag fick en tankeställare om vad för sorts mäniskor jag umgiks med. efter ett tag så var sådana tankar borta och vi lysnade på MIN skiva ONKEL KONKEL !
Sen kom alla midsommrar nyårsaftnar kräftskivor och sådant däremellan.
Vem ska kunna ersätta dig och göra stämningen så mycket mer än uthärdlig ! bang shiva

Du var en stor man i en liten kropp. Befriad från kroppen är du större…

Varje morgon då du vaknar ska du fråga dig:
– Är det någonting jag måste göra idag?
Du ska svara med ett rungande och befriat
NEJ!
Först då kan du nyfiket nosande tillgodogöra dig livets nyckfulla infall.

Planera inte ditt liv.
Lev det.

Ambitionen är lättjans moder.
Utan ambition finns ingenting att vara lat inför.

Olsson 22/11 -00

When we first saw your e-mail we were happy to hear from you, but after opening the mail we became sad. We don’t know what to write, but sometimes it’s better if you don’t write to much.
We can only say that we have met only a few extraordinary people on our journey, and in our life (we can count them on one hand) and although we didn’t know Chaos, we know that he was one of them.

Jenny & Frank

Saknar Dina kloka och visa ord.

R.I.P. gambler!

En trist, tyst kväll på Sky kommer en liten äldre man in. Jag hade aldrig sett något liknande. Alla förutfattade meningar man har rusade upp i hjärnan på 1 sek. Sen öppnade den lille mannen munnen och började prata. Vilken helt j…. underbar människa. Vi pratade i timmar om allt. Vi sågs någon gång om året, av ren slump. Alltid en upplevelse. Det finns alldeles för få av dessa  ”får andra att må bra människor ”. Fick reda på igår, 27 aug att han dog i våras. Hoppades se honom igen……. Den där Olsson

Hej Kaos. Jag vet inte vem du var, och inte kände jag dig heller, men du verkar ha varit en fin människa. Jag hoppas att du har det bra där du är nu. Om du inte har reinkarnerats och vi träffas här på jorden. Hur som helst så framför jag härmed min djupaste medkänsla och sorg till dina nära och kära.

//Calle Teglund

Jadu Kaos… Som ditt namn skvallrar om så verkade ditt liv utifrån vara kaos. Jag träffade dig första gången genom Patric, ni hade en show på något ställe för ca 15 år sedan, på söder så klart. Du höll på med en bok som skulle ha fått Bret Easton Ellis (författaren till American Psycho) att lägga sig i fosterställning. Jag var nyfiken, full och ung vilket slutade med att jag läste högt inför alla närvarande ur din bok. Jag minns att jag läste om någon ungmö som sålde kakor vid dörren, en scout. Hon slutade styckad i munnen på huvudpersonen i boken… Jag tror tyvärr aldrig den blev utgiven, jag hade gärna läst hela.

Efter det stötte vi på varandra på olika fester, ibland diskuterades livet och ibland var det bara stoj och stim. Jag kunde aldrig förstå hur du orkade med ditt eget liv, utifrån såg det att vara ren ”Kaos” och när vi talade om det så var det kaos. Inga fasta punkter och ingen trygghet i vanlig bemärkelse. Men jag tror att just otryggheten gjorde dig trygg eftersom otrygghet skapar situationer som måste lösas, vilket du alltid gjorde, när man löser problem stärker man sig själv…Ett självbelönande system där man kan var med alla men stå ensam om så krävs…En större överlevnadskonstnär är nog svår att hitta. Hela tiden på gränsen utan att helt trilla över på fel sida. Full av entusiasm och kreativitet och till skillnad mot de allra flest vågade du tillfredställa dessa inre drifter och behov.

Du gick naturigtviss bort för ung… Å andra sidan hade du levt mer än många gör under en full livstid. Jag är inte religiös, men jag tror att om det finns ”något” ställe efter döden så ger du lika mycket av dina tankar, funderingar och energi som du gjort i vår värld. Jag tror dessutom att du får djupare gensvar i den ”nya” världen av figurer som först efter jordelivet börjat fundera, tankar som du redan haft och förmedlat till oss som är kvar… Det tackar jag för. Du var mångt mycket mer än den ”festprisse” andra kanske möt och uppfattat dig som. Och tack för den energi och personlighet vi har fått dela. Vissa har du visat att det är värt att satsa på sina drömmar och för andra har du fungerat som ”avskräckande exempel”. För mig blev det både och… Resultatet är att jag satsar på mina drömmar men med ”kontrollerad risk”…

Den sista gången vi lekte ihop (ensamma)
var i Göteborg.
Du mötte du mig utanför skolan
och vi fick den briljanta idén att ta en öl vid varje pub vi gick förbi.
Det fanns en del i 5:an.

I halvlek fick vi ett motiv till vår berusning.
Astrid Lindgren hade droppat
så vad var mer lämpligt än en GRAVÖL.

På tåget mot Borås med en kasse öl.
Vi skrattade medan folk förfasade.
Det var ju mitt på dan!

Hemma på min balkong med snabbmakaroner och burkköttfärssås.
Du njöt – förmodligen inte ätit på ett tag.

Sedan Boonoonoonoos och dans på bordet.

Jag blev trött och du grinig.
Du ville ut och jag ville slumra in.

Till ljudet av ditt mutter gick jag till sängs
för att i nästa stund gå upp med orden:
– Jävla surgubbe vi går väl ut då!

Borås en tisdagskväll
behöver jag säga mer
bottenskrap.

Men du fann oss ett sällskap.
Och med våra nyfunna vänner fortsatte gravölen och garven att strömma in.

Natten var kall
och vi var frusna.
Så vi tog vägen ut genom pubens garderob
och fann två skinnjackor av modell XL.

Jag slängde senare min i Viskan medan jag tror du gav din till din bror.
—————————————-

Det går inte en dag utan att jag berörs av dig.
”Jag älskar dig mitt KAOS.”

Jeanette

Tycker mig se dig mest överallt, är det bra?

Helt klart en förkämpe inför den stundande anarkokreativa världsordningen. Man såg direkt på Kaos att han var en av de sista som skulle överge barrikaderna när den jämnmodiga smeten klägga ned allt annat. Respekt och skål! Det smärtar mig att ha missat din vaka och för första gången haft en chans att dricka dig under bordet/Grant

Olsson! Hörde att du rest bort. Det gjorde mig oerhört ledsen! Efter att ha gråtit ut och lyssnat till vad gott alla har sagt om dig kändes det bättre, men ändå inte tillräckligt bra för att kunna glömma dig! Så slå en pling (med skägget, vad annars?) när du får nys om en bra konsert så skyndar jag till dig. Jag kan till och med bjuda på ölen!

Kära Olsson, vad är det för vits med en Laos-trip när man inte får berätta om det för sina vänner över en öl? Hade sett fram emot det.
Trodde inte att en sån glädjespridare som du skulle få mig att känna mig så låg.

Adieu

Jag träffade Olsson 2000 i Stockholm, där jag på sätt och vis bodde ihop med honom. Det var två saker som imponerade mig hos honom: Det första var hans mål att sammla alla nobelprisbelönta böcker – och att läsa dem. Det andra var, att han och David kunde spela så otrolig länge det billiga datorspelet på Marjas dator – trots det dåliga skärmet. Det var roligt att lyssna, och det var ännu roligare att se på – även om jag inte orkade att se på lika länge som de orkade spela. Det är synd att en så intressant och rolig människa måste dö så tidigt. Antalet inlägg på denna sida visar att detta är sant!

Rheindahlen (Tyskland), den 26 juni 2003

skönt att se att du tar ett varv bland oss dödliga och kollar läget, märkte att du valde musiken ikväll och det ser ut som vi inte blir av med dig, det värmer mig mer än du anar för det är lite tomt här utan en kaos vid disken!
pennan blir torr då och då när du vimlar förbi i tankarna mina, bläcket förflyttar sig till himlen och förmörkar den så jag måste tända för att se vad jag skriver, fortsätt gärna med det, det är aldrig fel med lite ljus i tillvaron.
fan, det var så mycket jag ville säga, skrika och mumla i ditt öra, musik som du hade älskat, sprit du hade blivit full på, kvinnor vi kunnat förälska oss i och sen förbanna tillsammans, makalösa upptåg som varit något att ljuga om en annan gång, det får vänta helt enkelt!
skål

tårarna,
snart kommer tårarna. tårarna,
snart kommer tårarna.
/j.hellman

Älskling,

Tack för påhälsningen i drömmen…. skönt att se att du har det bra….

Saknar dig så oerhört!!!!

Puss

Synd att han är borta, och ganska ironiskt att någon som alltid var så sen kunde försvinna så tidigt. Jag kände honom inte så väl, men han verkar ha varit go.

”Use your faults, use your defects. Then you’ll be a star”; sa Edith Piaf, en annan stor liten människa. Kaos fick en dålig hand tilldelad av livet men han spelade den som den gamblern han var och vände sina nackdelar till fördelar. Han var jokern i livets lek. Många av oss har spelat mycket sämre med bättre kort.

Glömmer inte när Patrick och jag överraskade honom i Laos. Han satt där i sina hängslen , otroligt nog utan hatt (ett bevis på hur bra han trivdes) och bara garvade. Hoppas han skrattar lika mycket när vi överraskar honom nästa gång.

Jag har aldrig träffat kaos eller ens hört talats om honom. Men när jag läste detta fick jag kalla kårar. Vet ej varför. Men jag tror denna mannen har gjort något som kommer bli mycket viktigt för mitt liv. Jag hoppas att få träffa denna man någon gång
MHV Flo

Må vi mötas igen, när det är dags för mig att överträda gränsen mellan liv och död. //Asatro För Evigt

Valhall har fått en ny hjälte. Oden har fått Kaos till bords…

Fasen oxå Olsson, nu har du fått mig att gråta igen. Satt och såg över mina adresser i mailen och blev plötsligt alldeles tom. Där stod ju din adress sidan om ditt quickname: KAOS! . Går förbi Klaras Café med jämna mellanrum och vill bara se dig sittande där inne så att jag kan gå in, slå mig ner och betala en fika till dig, spela lite gin-rummy eller heads up omaha om våra ickebefintliga pengar , resa oss för att gå upp till Pyas och tvinga honom att justera våra skulder till honom. Jag skulle gladeligen förlora alla Pyas pengar till dig Olsson, bara du var här. Jag vet ju att du bara sitter någonstans och skrattar åt mig och min saknad över dig, men jag kan inte hjälpa det. Är stolt över att bära samma namn som en av de bästa personer jag någonsin träffat. Sköt om dig din jävel!!!

You got to know when to fold´em.

Skåne-Olsson

The Summer Grass!
All that is left of the warriors dream.

Efter Stockholm Norra

Du var så klok, tack för de goda råden
men vad ska vi göra när vi tappat tråden
här i livet
Den tråd som fäste oss med dig
visst finns en framtid utan dig
men kan vi nå den, kan vi rå på den?

Det är så ödsligt här i lägenheten
som en tröstlös sinnebild för evigheten
men därute
Där ligger det, så sade du
en värld som väntar på oss nu
men kan vi nå den, kan vi rå på den?

::: ETT GOTT RYKTE :::
DJUREN DÖR,
SLÄKTINGAR DÖR,
ÄVEN DU SJÄLV SKA DÖ;
MEN ETT GOTT RYKTE
DÖR ALDRIG,
ELLER ETT GOTT NAMN…///Rådet genom Peter

Jag är ny i samfundet, så jag har aldrig fått den äran att träffa Kaos. Fast det är tråkigt när någon avlider. När jag läste alla avsked så blev jag verkligen berörd. Han verkar ha varit en bra människa som gett människor i hans närhet mycket ljus tillvaron.
Jag lider verkligen med er!! Må du finna frid i livet efter döden Kaos.

AV: Tommy Rosenqvist Till minne av Thomas ”Kaos ” Olsson

Man kunde prata om allt med Olsson. Även om det handlade om serietidnigar så var det på allvar. Olsson hade en annan dimension, ett annat perspektiv på tillvaron. Så uppfriskande för så många. Det blir inga fler svar på svåra frågor, men minnena lever vidare.

MÅ GUDAR OCH GUDINNOR VISA DEJ VÄGEN SÅ DU HITTAR TILL DIN NYA TRON.
HELL DEJ KAOS. FRÅN FREJADISA TRUD.

HELL KAOS!!!
Jag har personligen inte pratat med Dig men träffat Dig på avstånd,jag har läst dina inlägg med både glädje och ibland förvåning och av min frus strömmande tårar så förstår jag att här har vi gått miste om en kämpe.
Det är ledsamt att vi ska mista en kraft men vår sorg är inget mot hans anhörigas sorg,vi tänker på dem i denna svåra stund.
Kaos sitter säkert och lirar poker med Asar,Asynjor och Vaner…
HELL DIG OCH VILA I FRID!!!Fam:Falk

Jag har svårt att uttrycka känslan jag fick när jag hörde om din död. Det var länge sen jag var ledsen och grät, men nu gjorde jag det. Kaos. Oerhört sorgligt. Det finns så många idioter i världen som gott kunde råka ut för en olycka, så varför du och inte nån av dem?

Jag hoppas att du blir väl omhändertagen av en eventuell Gud/Allah/Eris/kämparna i Valhall eller var du nu kan hamna. Önskar som så många andra att jag fått nöjet att umgås mer med dig.

Och om nu detta skulle vara ett dåligt skämt så är du förlåten, och jag kan tom bjuda på öl när du kommer hem isf. Jag drömde det för nån dag sen, att du hittat på alltsammans för att jäklas. Well, låter inte helt troligt, tyvärr…

kram

Beklagar djupt… Det känns så tråkigt att han togs bort alldeles för tidigt. Jag tycker han va minst sagt en udda personlighet som jag tog till mig första gången jag träffade honom på restaurang Salts julfest 1996 ev 97 han va på en massa fester som jag höll i här på söder… Han va en harmlös snäll man… Och jag hoppas och är övertygad om att kaoset fortsätter på andra sidan med att briljera med sin person.

Johan Carlén

Älskade Kaos!

Det är väl 12 år sedan vi svor varandra evig kärlek… och sedan dess har våra vägar korsats regelbundet och ofta vid viktiga tillfällen. Jag kan inte finna orden att beskriva min saknad efter dig, jag kommer endå alltid att tro att plötsligt en dag står du där, i ösregnet på Götgatan med en McDonaldspåse i handen och väntar på att jag ska komma förbi.

Precis som senast, en varm (solig!) sensommardag och vi gick till närmsta fik och snackade. Du funderade på att övervintra på varmare breddgrader, antagligen i Asien och undrade hur Laos var… Laos är som du, annorlunda, intressant och spännande sa jag…

Jag är stolt över att få ha varit din vän, sådana som du finns det bara en utav.

Din för evigt
Annika

P.S. Mamma och barnen hälsar D.S.

”Olsson ” – för mig mest myt. Ett sorts folksago-dis över namnet. ”Olsson har flyttat in i ett mörkrum! ” ”Har du hört att Olsson blev förväxlad med en rabbin av en andtruten dam som prompt skulle återbörda honom till ett sällskap på Västerlånggatan? ” Han var någon jag ständigt – fast bara då och då – hörde talas om. Många talade om Olsson. Och senare Kaos. Alltid med en blandning av förtjusning och djup respekt, som man har för den som banar sina egna vägar.

Vi sågs ibland, med slumpartat långa mellanrum. Sedan 25 år rörde vi oss i varsin utkant av samma subkulturer. En gång var du hemma hos mig, och satt sönder ett paket Cornflakes. Ett anekdotiskt brottstyckeminne som man undrar varför man alls kommer ihåg. Jag minns inte varför du satte dig på paketet, eller varför det var placerat så konstigt. Kanske är det inte ens sant, utan bara ett falskt minne som lagts in av mitt undermedvetna för att det passar in i någon slags logik?

Att du dör är däremot inte logiskt. Nu alltså. Antingen skulle du redan varit död sedan många år, eller också skulle du bli många fler år.

Den människa Thomas Olsson jag kände var däremot inte alls något sagoväsen, utan en vänlig och lättumgådd människa. ”Kände ” är förstås att överdriva. Vi var ungefär ”bekanta ” – ett numer rätt obrukat ord som nog ändå bäst beskriver vår relation. Vi pratade om lite ditt och datt de gånger vi sågs, och du kändes alltid omedelbar och oförställd. Och, som sagt, vänlig.

Ingen borde bara få försvinna så där. Det borde fortsätta finnas en OLSSON i världen, för mig och för alla andra att lita på när inget annat är fast. Det skakar om i själen när man påminns om livets skörhet.

Du får gärna komma tillbaka, och säga att det där med motorcykeln bara varit ett trist skämt. Jag ska ställa fram ett paket Cornflakes, om du bara säger till när det passar.

Olsson
Känns inte som att några ord räcker till för att beskriva smärtan jag känner över att inte få träffa dig igen. Att inte få prata med dig eller ens få se dig. Du hade alltid tid och lust att träffas och prata eller gå och ta några öl. Det var Aldrig tråkigt. Ville jag ha perspektiv på livet, vad som var sant eller falskt, rätt eller fel så gav du svaret. Om de svaren var den absoluta sanningen vet inte jag men jag rättade mig efter dem för jag tror du hade rätt. Jag vet att du svarade ärligt. Haha ibland lite för ärligt men det var just därför jag visste att du sa vad du tyckte var sant. En gång på snokerbaren pratade vi om din stora kärlek och du sa att hon är en toppentjej. Jag frågade dig då om inte jag var en toppentjej också och du sa ”nej,du är för snäll och mesig ibland, men du har potential ” Du har rätt Olsson. Jag har jobbat på det ända sen du sa det. Senast jag träffade dig var på det där fiket på götgatsbacken. Du satt där med böcker om Laos och jag frågade dig, varför just Laos? och du sa ” Jag tycker att Kaos i Laos passar så bra ”
Jag har haft sån tur som fick träffa dig
Jag saknar dig
Det gör ont i själen
Jag kommer alltid att vara din prinsessa

kram vännen

Christel

Det här var en mycket stor förlust.
Det var ju så längesen jag såg honom, att det ju inte kommer att påverka min vardag, (bortsett från att jag går och tänker och tänker) men tanken på att aldrig få träffa honom igen, den gör mig… missnöjd.

Jag trodde först inte mina ögon den första bråkdelens sekund, när jag läste mailet.
Sen har jag försökt förstå och smälta det. Och gråtit massa – som tur var har jag bra folk att göra det hos.

Jag hade sån lust att skicka honom en mail, men så kom jag på att det inte gick.
Men, jag är en stark anhängare av tron på själens odödlighet, så jag vet nog att han vet att jag tänker på honom. Jag kommer att sakna honom.

Ser dig framför mig och känner hur huvudet blir tjockt av någonting.
Det liksom sticker. Sväller till en Fet boll och mina ögon verkar vilja poppa ut.
Ännu en gång lyckas du understryka hur oförglömlig du är.
Letar då istället efter någon slags logik i vad som har hänt. Försöker se en poäng.
Kommer bara fram till att precis som när du var kött o blod, så lyckades du än
en gång ge mitt liv nya perspektiv… Vet att du inte menade det.. Vet att du aldrig ville att det
skulle göra ont…
Jag tänker inte på att det är orättvist..Det är inte det som gör ont, trots att det är ett djävla
överfall…Du fick tidigt en överdos av något slags livselixir och har redan levt en mängd liv,
den saken är klar. Det onda sitter någon annanstans- I logik glappet mellan
å ena sidan Thomas, som verkade fått extra nycklar av någon, till alla männsikors nyfikenhet och
hjärtan–och å andra sidan/ att just du har stuckit.

Jag sade det aldrig, för så säger man ju inte till varandra….Men tack okej!
…. Tack för allt.

Till familjen kring Thomas. Min djupaste medkänsla.

Kära vän,
vem ska nu skrämma slag på mina barn med sin bara uppenbarelse?

Jag kommer sakna att träffa på dig här och där, du alltid i sällskap med en vacker dam, jag i sällskap men nån vän som blev lika tagen/betagen (?) av personen vi just mött…..
men du! vi ses sen!
kramar

Jag har själv inte upplevt denne man, men jag vill visa all min respekt för denne som kämpat för en sådan hedersvärd sak som SAS, och av vad jag läst hära värkar denne vara en god man.
Förhoppningsvis ser jag er alla och han som kallas Kaos vid asarnas bord.

Ars och Fridar.
//Mats

Ja, du Thomas inte träffades vi så många gånger men jag tyckte om dig direkt ändå, kanske var det för att du sopade matan i  ”Backpacker VM ” i konstigast skägg, du visade liksom vart skåpet skulle stå. Eller kankse var det för att vi ändå hann med att diskutera både skägglängder, asatrons avigheter eller varför man ska scora bara de fulaste tjejerna, eller? Ja, du lyste verkligen upp tillvaron här en stund och du behövdes verkligen här ska du veta… Laos behöver mer utav Kaos…

Olsson! Ols-SON!!! Jag vet inte var du är, men jag vet att du hör mig. Vad är nu det här för dumheter? Vad har vi SAGT om att åka motorcykel på det där viset? Alltså, vi HAR ju gått igenom detta. ÅR efter ÅR efter ÅR. Så här kan du ju inte hålla på, det fattar du väl själv. Okay att du inte tänkte leva tills du blev hundra, så långt är vi ju med. Men för den skull måste du väl inte springa och DÖ?! Hur kul är det tror du?

Du skulle ju ha kommit hem i april. När de otäcka snödrivorna och de hala trottoarerna försvunnit från Stockholms gator. Du skulle ju ha spelat SM i Scrabble, det såg du ju fram emot hela vintern. Men nähä. Alla kom dit utom du. Tror du inte att det märktes kanske? Jaja, stanna kvar i pellejönslandet bara. Åk motorcykel och se vad som händer. Ditt dumma nöt, du gör ju allting fel. Om du ändå tänkte smita hade det väl varit smartare att göra det för ett par år sen när du var skyldig mig tiotusen spänn.

När du tackade nej till Scrabble-SM sa du till mig: ”Jag kommer hem när jag har åkt ur tio-i-topp-listan för Malmö Open i poker ”. Minns du det? Kul sagt, hör du. Där ledde du ju så stort efter femton års tävlande att det inte skulle ha räckt med femton år till för att peta bort dig. Men nu ska du ha klart för dig att det aldrig kommer att hända. Malmö Open har spelats för sista gången, det bestämmer jag från och med nu. Inte utan vår Olsson. Vad säger du nu då? Va? Den listan kommer du aldrig att lämna. Och det är inte den enda, om du trodde det.

Dumma dumma Olsson. Jag blir så trött. Fattar du inte hur ont det gör?

Du levde inte till hundra, men du levde i hundra. Ändå var du långsammare än alla andra. Ändå var du den kvickaste jag mött. Hur går det ihop? Inte alls. Typiskt dig, dumma Olsson, inget går ihop men allt går ihop. Alltså, jag vet inte var du är, men jag vet att jag kommer efter så fort jag har hittat dig. Visserligen är du bara skyldig mig hundra dollar nu, men ändå. Det finns faktiskt ingen möjlighet att Olsson kan vara nånstans där jag inte är. En stund kanske, men inte alltför länge. Vi är för lika för det i våra förvirrade själar. Vi ska spela gin rummy och mahjong och snacka skit och oskit.

Ditt dumma lilla Olssontroll. Fattar du inte hur ont det gör?

See you down the river.

Du store man och lilla säregna figur. Jag kan fortfarande se och höra dig när du såg på mig över pokerbordet, kallade mig ”Älskling ” och drog till dig markerna med ett nöjt ”Så, ja, kom till Husse ”!
”Älskling ”, jag unnar dig alla marker som finns, vi ses senare på en Texas Omaha med dubbla floppar!

Hej Thomas

Varför försvann du så snabbt? Vi som nästan precis träffats, och fått
så bra kontakt. Du ska veta att vi är många som saknar dig här i Vientiane –
dina glada skratt, kvicka kommentarer och ditt intellektuella djup. Det är
många som redan skrivit om hur unik du är – och jag kan inte annat än hålla
med – det behövs många fler som dig här i världen. Skänk oss en tanke när du stilla flyter fram längs Mekong – Vi finns på Khop Chai De och minns dig för evigt.

Kramar

Camilla

Det mesta har väl redan sagts.Hör också till de som inte träffat dig så ofta, men kommer nog aldrig att glömma dig. Du var en upplevelse!

Sådär ja!
Nu har jag ordnat en plats i lunden, på gården under
den stora eken där du kan landa när du har vägarna förbi.

Perfekt ställe för ett par svala öl. (sugrör finns!)
– Vi möts igen!

En märklig människa med ett märkligt öde. En stor tänkare, och en spelevink. En som i sanning fått livet till skänks (det har vi alla – du bara förstod det bättre än de flesta), och gjorde det mesta av det.

Det slog mig att jag blev ytterligt förvånad av att få veta att du var så ung – yngre än jag. När jag träffade dig verkade du oändligt gammal, som ett litet skogstroll med minst 275 år på nacken – och lika lekfull som bara ett riktigt gammalt litet troll kan vara.

Själv tror jag att du kommer att dyka upp igen på något sätt, någonstans, och rycka alla pompösa och självupptagna typer i svansen. Kom gärna och ryck mig i svansen när jag behöver det!

Kaos på Festival!
Det kan man lungt säga att det var då du och dina kompisar var med och vinna BJ tävlingen. Hade möjligheten att få lära känna dig på middagen efteråt, och jag kommer ännu tydligt ihåg ditt skratt och idéer!!?

Gamble on, now there’s no limit!

Nicke

NÄR JAG TÄNKT PÅ DIG
HAR JAG ÄNNU INTE KÄNT NÅGON SORG
UTAN BARA SKRATTAT
FÖR JAG HAR BARA HAFT ROLIGT MED DIG

OCH INNAN EKOT AV SKRATT EKAT BORT
OCH ERSATTS AV VAKUUM
KAN JAG FORTFARANDE FÅNGA TIDEN
DIN TID
VÅR TID
DEN GAMLA GODA TIDEN.

Men Älskling,

Vem ska nu ha perspektivet på tillvaron?

Aj. Det var oerhört tråkigt att höra. Jag har inte sett så mycket av honom
på länge, men han ska finnas nånstans i världen ändå, ju; så är det. Så
borde det vara.
/Monika, som ändå ler mellan tårarna. En människa att minnas; o ja.

Djävla skit fan helvete! Så arg! Så ledsen!

Olsson, du tog fram det bästa hos människan. Med dig trivdes alla!

Antar att Allah behövde dig. Men varför så tidigt? Varför inte dröja ett tag?

Är förbannad, saknar dig!

Turk!

Jag tror att livet har en mening och att döden har det också. Att tomas nu lever inom oss istället för att leva i den fysiska världen gör att han nu finns närvarande hela tiden.

Att klara smärtan med att leva kom du att bemästra med tiden.
Livssmärta blev filosofi och sedan livsstil och attityd.
Mörkret blev din vän och ledstjärna.

I detta stora mörker blev det omöjliga möjligt.
Den svarta stjärnan lyste.
Du lyste med ett starkt och livsbejakande ljus.
Ett ljus för andra att följa.

Glöm inte bort att beundra körsbärsträdets blom, en stormvind kan rycka bort dem under natten.

Det får bli din sista lärdom till oss som ännu är kvar.

Livet i Nangijala blir bättre, där slipper du det här livets
vedermödor och torftighet som du så mästerligt och stolt uthärdade.

Vid det pokerbordet sinar aldrig chipsen, det finns alltid käk och ölen är gratis, framförallt så kommer du att slippa din förklädnad.
Din förklädnad som kräver insikt och mognad av sin omvärld.
Där kan du vara den riddare i svart som du är utan förklädnad.

Du lämnar ett stort hål efter dig svarta stjärna.

Ps om du ser några jungfrur som dansar i månskenet så glöm inte
att berätta om din kompis som kommer snart.

Patric

har aldrig varit rädd för döden
är inte rädd för döden…

men… han kan komma i morgon
oanmält, bestämt och obarmhärtig!

darför lever jag i nuet, medveten till fullo
så, som du har levt, älskade KAOS…

du var en levnadskonstnär…en mästare!
och mästare förbli…odödliga!

din lilla maskott…forever Martina

May the flop be with you!

Hade sån tur att jag hann träffa dig! Och vi hade en del roliga möten du och jag och Patrick.
Jag blev väldigt ledsen när jag hörde att du råkat ut för nån typ av motorcykelolycka!
Fan så trist! Och jag kommer att sakna dig!
Puss från Py

Käre Kaos

Om du läser vad vi skrivit här så tror jag att du, särskilt du, skulle undra vad vi egentligen sörjde – dig själv eller vår förlust av dig. Men så är det ju. Sorgen är egoistisk och jag saknar dig. Dina one-liners, dina snabba repliker, dina rakknivsvassa ironier, ditt sätt att göra de långa timmarna vid pokerbordet till något mer än bara ett spel om pengar – naturligtvis allt det. Men även din värme och ditt djup. Det där sista hade jag, som en ändå rätt ytlig bekant, bara börjat förstå mig på. Jag hade velat fortsätta göra det.
Men kanske, kanske ska vi en gång sitta och diskutera allt från Stephen King till Elias Canetti vid det stora grönklädda bordet på andra sidan. Låt oss hoppas det.

Jonas

Kaos…

min soffa saknar dig….

och jag med…

Puss

Många människor kan man möta många gånger.
Men ändå har man liksom inget minne av dem.
De allra flesta som man möter någon enstaka gång
minns man inte alls.

Thomas Kaos mötte jag under knappa två timmar
för en del år sedan.
Han finns kvar inom mig sen dess.
Och genast jag mötte honom var det som om
jag samtidigt visste allt om honom och inte visste någonting.
Det var samma känsla som inför ett naturfenomen.
Som inför en häftig storm eller en fulländad regnbåge.
Kanske blir det så
när någonting – ett naturfenomen eller en människa – är sig själv.
Sig själv och inget annat.
Och allt detta som är sig själv påverkar oss.
Både i denna världen
och från världar vi ännu vet så lite om.

Tack för detta.
Med värme
Hans Scheike

jesus kristus… älska mäniskor för vad dom är… inte för vad dom verkar/värkar…
Kaos… kommer sakna ditt skratt och dina påtryckningar ^^ ja du.. ni andra ser jag på den 25:e om ni vågar… puss

Vinka när du passerar gränsen till Kambodja och sänd en lång blick väster till minnenas ankor. Där var ett av historiens vingslag. När Thomas flyter över gränsen får Prins Sihanouk ännu en händelse till sitt lands historia, Nisse

Alltsedan jag gjorde bort mig när vi infört sudden death i en pokerturnering, har jag fått höra ett skäggigt troll sitta vid Gittans onsdagsbord och hälsa välkommen med att retsamt ropa ”Sudden! ”.
Nu har ropen tystnat. Kaos bor granne med gud. Världen har blivit tråkigare. Och ”sudden ” som i ”sudden death ” har fått en annan innebörd.
Slår vad om vår vän Kaos inte missar den poängen, den dagen då vi möts på andra sidan. Någon som är beredd att sätta emot?
Björn

Det var mycket tråkigt att höra om Thomas alltför tidiga frånfälle. Jag minns
Thomas med glädje från den tiden då jag fortfarande tävlade i luffarschack
och själv var kollusor. Jag träffade inte Thomas så ofta efter att jag gifte
mig, fick familj och barn – och numera bor Down Under. Men jag minns Thomas
som en vänlig själ, som bemötte alla oss andra med värme och humor.

Med varmt deltagande från Down Under

Fick en smärre chock när jag läste på SAS:s debattsida att du dött. Fy vilken saknad jag känner. Det känns helt overkligt. Du underbare, starke, härlige Kaos, jag kommer aldrig att glömma dej! Du var en av de första som jag mötte i Samfundet! Tänker på en härlig kväll när du, Kalle Runristare, Gull-Britt och jag satt och festade i pratade filosofi, religion och om livet i största allämanhet, i Kalles lilla stuga vid Tyresta by. Vilka härliga tider! När fy nu gråter jag! Puss på dej Kaos!

Vad fan skulle himlen med min trädgårdstomte till?

My dear Thomas,
How do I put into words how important a role you have played in the lives of my boys???
How do I thank you for this now???
But I don’t have to say anything.You knew, because you were there on Thursday May 8th when we needed you – you were there I know!
As I know that my talents lie more in the field of apple pie baking than writing poetry, I make no apology in sending these words From ”The Prophet ” by Kahlil Gibran to all of your friends reading this, in the hope it may help them bear the sorrow at your far too early departure from this world –

When you are joyous,
Look deep into your heart
And you shall find
It is only that which has given you sorrow
Is giving you joy.

When you are sorrowful,
Look again in your heart,
And you shall see that in truth
You are weeping for that
Which has been your delight.

Exhilerating excursions Thomas!
love and thanks from Heather.

En ren chock det där.. Olsson var bara ett år äldre än mig…
Det får en genast att kontemplera sin egen dödlighet med
en ny skärpa.

Tja.. det måste jag säga om Olsson.. De gånger jag träffade på honom
så fick han mig ALLTID att tänka…

Jag har suttit och funderat över denna ”gästbok ” sedan jag fick
mail från Stefan Diös igår. Har gått in på hemsidan och ut igen ett antal gånger och
VARJE gång är det någon som skrivit något som är så bra så bra…..

Vad kan jag skriva? Allt verkar så trivialt på något vis.

Jag kan, t ex, berätta om när Olsson passade min katt en gång när jag var bortrest och han förvandlade min alldeles vanliga huskatt till en stor, lat och otroligt bortskämd lyxlirare vid namn Misse?! (katten fick ju äta från matbordet eftersom Olsson inte kunde böja sig ordentligt för att ösa upp mat i skålen som stod på golvet) Snacka om att Misse satt framför ytterdörren i flera dagar efter jag kommit hem -och väntade på Olsson!

Tänker på när vi var i Vegas och alla dealers som Olsson kom i kontakt med aldrig ville sluta tala med honom för han var så otroligt trevlig/rolig/galen ….frasen ”att hålla hov ” fick en helt ny innebörd för alla som var närvarande -Olsson var ”The King ” på ”Four Queens ”
Olsson och Jan Clemtsson vid Four Queen´s blackanbord på morgonkvisten…drickandes irishcoffe som om det vore vatten…(de trodde de var ”gratis ”)…och stålarna rann också som vatten mellan deras fingrar……vi andra undrade bara hur de klarade av att genomföra detta spektakel natt efter natt.

Tänker på ALLT som vi gjorde i Las Vegas på just den resan som alla hans vänner hade samlat ihop till när han fyllde 30 år. Jag är glad att han fick göra den resan tack vare ER!

Jag minns Olssons försök att sopa igen spåren efter att han mitt i natten småätit av maten som jag gjort i ordning till dagen efter (vid pokerturneringarna i Malmö) trots varningstexterna som uteslutande handlade om Lizzy Borden. Att det sedan såg ut som om en hord elefanter klampat omkring i lasagnen..ja, det fick man tåla…vad skulle man säga? Det gick liksom inte att säga till på ”skarpen ” när det gällde Olsson.

Nä, Olsson var så förbaskat rolig och klok.
Tänk bara att han ”får ” Diös till att dricka öl på söndag!!!!!
Ojoj, som Olsson skall skratta!!!!

Bisan

Ikväll måste det finnas folk som får vad dom vill.
Jag låter mina åror falla mot vattnet.
Bra, bra för dem, att dom får vad dom vill
Natten är ljum och så stilla, att jag glömmer att andas.
Den mörka luften kommer över havet. Fåglarna är på väg
hem.
Inatt finns det folk som får precis vad dom behöver.
Stillheten stannar mitt hjärta.
Allt jag har är ett svart/vitt foto, taget ungefär nu.
Du såg in i kameran och var bara dig själv, som alltid,
som vanligt.
Och jag vill inte att du bara ska vara ett fragment,
ett minne.
När jag andas ut känns det som en evighet som aldrig tar slut.
Inatt, finns det folk som är så lyckliga
att dom glömt bort att oroa sig för morgondagen.
Någonstans, har folk helt glömt bort imorgon.
Låter min hand röra vid vågorna.
Skulle inte ha låtit årorna falla. Vinden är ljum.

Och du, Kaos, min vän.
Håll en stol åt mig vid bardisken, du vet ju var jag brukar sitta.
Skriv upp ölen på mig tills vi ses igen, det kan kan ta ett tag
men tid är för oss härnere.
För jag vet att där du sitter och ler, där stänger inte krogen.
Där finns inte några sista beställningar.
Där får man alltid ett sugrör i sitt glas…

/stoffe

Kära Kaos

Vi har inte setts på länge.
Jag har tänkt att det skulle komma en dag då vi båda hade rätt tid och plats för varandra, då du skulle lära mig spela poker. Nu blir det inte i denna värld i alla fall.
Jag tänker på Radio Stockholm-tiden då vi arbetade/lekte ihop.
Mina tankar går också till Patrick och till din familj.
Kramar från Maria

Kaos är granne med Gud.

Senast jag träffade Herr Olsson var vid ett finalbord i Malmö.
Han var inte ondare än vanligt och satt, som han gjort många gånger förr, och plockade
chips från min hög över till sin egen. Sedan dess har jag tränat stenhårt. Lärt mig
nya fula varianter. Blivit gradvis ondare och elakare. Nästa gång skulle det bli hämnd.
Och så…
Fan, så kan man ju inte göra. Herr Olsson. Kom tillbaka. Jag
var inte färdig med dig.

En dag av sorg är längre än en månad av glädje.
Vila i frid Olsson.

Nää, Kaos!!

, du vet!!?
Du får inga julklappar i år!!
Lycka till, Kaos…

/Patrik (tårarna skymmer)

Just när majgrönskan spirade så vackert ute tänkte jag mycket på dej. Att du borde komma hem snart så vi kunde köra en natt med cashgame Scrabble med straffsnaps på rullningarna igen…

Så kom dödsbudet.

Så kom jag att omvärdera min inställning till liv och död; det är klart att det finns ett liv efter detta. Var skulle du annars spela poker nu? Och scrabble. Och Mah Jong….
Jag tror du gör det, jag tror, nej jag vet, att du är i en himmel av poker, scrabble, litteraturpristagare, estradpoeter, spirituella vänner och många goda pilsner.

Och inom mej lever ditt skrockande skratt och dina cynismer som aldrig riktigt lyckades låta så kalla som du hade önskat – för att ditt varma hjärta alltid var i vägen för det.

Vi saknar dej, Lennart och jag och Ludde och Lova.

En smärta i bröstet och ett hugg i hjärtat, tiden stod stilla när jag fick meddelandet.

Jag kommer alltid att minnas din skarpa blick, ditt skratt och din inställning till livet.
Du visste någonstans hur livet skulle levas. För mig var du en survivor.
Du var en kärleksfull människa med ett starkt intellekt och nu har du gått vidare till något annat……..jag tänker på dig.

Det är otänkbart att du inte kommer insläntrande genom dörren i sista minuten. Det är alldeles otänkbart att du inte slår dig ned vid Scrabblebrädet, suckandes över den tidiga timmen och skrockandes över J och Y på bonusrutorna. Och det är definitivt omöjligt att du inte käftar med mig matchen igenom, med ögonen glimmande djupt under hatten. Det är dags att du kommer tillbaka nu, Olsson, och fortsätter att liva upp den här världen. Du fattas här.

Jag träffade Kaos några gånger varav en av gångerna var han och några till hos mig på efterfest. Jag har mött många människor genom livet och han var en av dessa som visade hänsyn, repekt och visdom till sina medmänniskor. Han levde enligt något som vi som levde antingen under eller både  60 och eller 70-talet: love, devotion, surrender – något som saknas idag. Därmed inte sagt att alla struntar i det, men det verkar som om en minoritet utövar det.

Jag tänker på Er i dessa de svåraste stunder utan ord…
Frid över Kaos minne…

även om kapten kaos
nu gjort en längre paus
i laos
så kommer han igen
och igen
i nya förklädnader
frid/fred

Pokerborden har blivit tystare och tråkigare. Inget elakt, skäggigt litet troll att diskutera fullständigt omöjliga saker med. Olsson, det blir en minnesturnering i våret gäng vad det lider, med obligatorisk hatt. Vila i frid.

Ja du Olsson…
Vad kan jag säga? Här smiter du mitt i allt…när vi hade så kul.
Jag kommer fortfarande ihåg de första orden jag hörde dig säga. Du satt vid
pokerbordet och jag gapade när jag såg en ny spelare och tyckte ungefär ”Vem är du? ”
Varpå du svarade ”Jag är den som ska ta dina pengar. ”
Det var många år sedan och det blev kanske inte riktigt så..men det var ett första intryck
av Herr skägg i hatt som man inte glömt.

Inget mer scrabblande Olsson. Ingen mer Mah Jong. Eller poker. Eller kinamat. Inga
fler anekdoter. Inga fler glada ’PLUS’.. Eller ledsna ’Åh nej’ när man lurade dig.
Du gick i alla fall alltid din egen väg…och du är en av dom som jag verkligen
kommer att sakna. Hoppas du har det skönt där du är och att du äter mat VARJE dag.

Du får gärna komma och hälsa på, Olsson. Samla lite energi och kom och visa dig.

Det finns för få av dig..och minnet av dig kommer att leva länge.

Remember, it’s not the end. It’s the beginning.

Oj, så mycket för tidigt! Det blir tomt och tyst och konstigt, men Kaos fortsätter nog att förgylla molnkanterna där han nu är.

Det är med saknad och sorg jag läser ditt brev Patrick
Kaos, En unik personlighet har lämnat oss
Kaos var en levande människa och betydande för Stockholms kulturscen.
Han gav mig alltid värme och respekt vid vora möten och jag blev alltid glad när jag tänkte på honom. Det är också det hos Kaos jag bevarar och hedrar.

Kaos
i
Laos

Laos
i
Kaos

Motorcykel Kaos
Död Kaos

Ofattbart Kaos
Varför Kaos

Kaos hos Affe

Evig Kaos

Kaos

Från mitt enda fönster på Fridhemsplan har jag utsikt över stans mest vildvuxna innergårdar och Dina rökpauser där. Ditt långa skägg och Din svarta hatt och klädsel och Ditt sätt att röka filterfria Camel och nicka till mig så coolt. Jag utsåg Dig till min guru långt innan vi snackade för första gången på Snooken. I min knepiga värld av plugg och tvång va Kaos den bästa grannen. Stan blir sig aldrig mer lik. Nu har alla hak och fik där vi lekte förvandlats till ett oändligt antal väntsalar där jag sitter och väntar på att Du ska dyka upp som Du brukar. Minnet av Dig är så skarpt. I vilket ögonblick som helst kommer Du ut på gården och tänder en cigg..
Så tacksam att Du finns i min värld. Vi ses igen därborta, kram Jo.

Endast några få korta möten;
inte någon nära vän,
en god vän.

Djupt rörd, jag blev ändå;
ha svårt att förstå,
då, i förtid, vis man gå.

Guld på ett tak, en sal,
där visa håller tal,
gå under Yggdrasil.

I minnet, nu du är,
där är du alltid här
i önska du var här.

Kära Kaos!
Du intog din position mellan borden på krogen med en lätt tillbakalutad stil, begrundande det du hörde och såg.Vänstra handen vilade under den högra armbågen,där armen höll en drink, eller kanske det var en öl rentav………..i vilken det fanns ett sugrör, lätt böjt till din mun.I allmänhet, vek du höger ben om det vänstra och doppade höger skospets i golvet. Så stod du ,helt lugnt, begrundande det du hörde och såg. Hatten på det lite lurviga håret, skägget lite spretande under mustaschen, ögon bakom runda glas.
Du var liksom bara . Du väntade liksom bara.Du accepterade liksom bara hela Alltet!
Jag kommer att se dig igen, i höst,smuttande på en drink eller kanske en öl mellan borden…………….

Pia K

Jag är verkligen ledsen. Jag och Anders träffade honom på Arlanda precis innan han gick på flyget till Laos. Han var glad och förväntansfull………..och strök sitt skägg

Alla lever livet ut, men tyvärr är det bara några få som ser till att uppleva det oxå. Även om mina minnen av dig består av man med yvigt skägg som dricker stor stark med sugrör, måste jag ändå säga att du fångade mitt hjärta med de stunderna och det tycktes mig som om du kunde konsten att uppleva. Några få rader för ett oväntat far-väl. Önskar det funnes fler som tog chansen att vara lika unika som du.
Många kramar och lyckönskningar i ditt fortsatta leverne, Laura.

Gud röt till och det var ordning ett tag,
Så sökte sig tingen
Tillbaks till sitt ursprungliga skick.
Kaos anade detta,
Nu lär han aldrig sluta skratta åt det uppenbara.

Kaos,

du kom frimodigt och lite blygt ändå fram till mig i Rinkeby där det var slam en kväll och berättade att du tillsammans med en nära vän skulle starta poesitävlingar på Rabarber och att du ville ha kontakt med poeter. Du sa också att du kände att vi som befann oss i Rinkeby Folkets Hus källare denna kväll liksom kände varandra och att du kände det. Du bad mig förmedla till de poeter jag kände om denna eran tävling. Jag ringde István och sa att detta med era tävlingar var ett seriös evenemang och i höstas och under våren höll ni era tävlingar. Kaos, jag kommer sakna dig, trots att jag bara träffat dig två gånger och pratat med dig i telefon några gånger. Frid broder! Vila i frid.

Otroligt sorgligt.

Träffade dig bara några gånger men uppskattade ditt motstånd vid pokerbordet såväl som samtalen i pauserna. En färgstark kille saknas nu.

Frid Olsson

/F

Å, vad ledsamt. Nu blev jag verkligen bedrövad. Bilden av tillvaron tappade en färgstark pixel.

Märkligt att man kan bli så berörd av/förtjust i en person man knappt har träffat.

Den lilla killen med hatt och skägg var en av de första personerna jag
träffade som nyinflyttad stockholmare….Första mötet var på ”Salt ” på Kungsholmen, Jag minns det som det var igår…..Han satt där på bänken och såg så nöjd ut….. livet var en fest…..omringad av sina närmaste vänner…..
Jag insåg snart att det här var en kille med djup och funderingar…..jag hade flera mycket intressanta samtal med Kaos.
Kaos, du kunde på något sätt se bortom den vanliga vardagen……det är en sann gåva……

Det gör ont i mig, att du är borta….vila i frid……..

Bort, försvunnen
från Midgårds hårda
vackerghetsvärld.
Kvar i det Kaos,
finns kvar i
två möten
oförutsägbara
fest och kaffe
då, nu
varandet
i kaos
som finns
kvar
dinlekfullhetleverkvariminsjäl.
SkallePer

Vi har stulit friskt av varann. Språk, ideér om saker och ting. Inte minst energi när den andre haft garden nere. Det byte vi kommit över har räckt i något år åt gången, då vi kunnat undvika att träffas. Jag ger mig själve den lede på att du sitter och förnöjsamt skrockar därborta i din självuppfunna himlaklump, där intet styrs av något alls; rent av fnittrar av uselt påklistrad illvilja över att inte behöva bli bestulen något mer. Det finns inte många av din kaliber och nu har du valt att räcka lång näsa till oss få kvarvarande. Nedrigt.

Du har levt ett liv som motsvarar en ändlös mängd skuggmänniskors, men du borde funnits kvar så mycket längre.

Om inte annat för att lära dig jävlas på allvar.

På återseende någongång, någonstans…

Fisk.

Kaos i Laos? Så väldigt Olsson av honom…

Vad ska man säga… Thomas var en kul typ på alla vis och jag kommer att sakna honom.

Jag kände honom primärt som ankist, men jag stötte konstant på honom i olika mer eller mindre oväntade sammanhang. Random anekdot: Bland mina rollspelspolare var han känd som ”Halvskägg ”. Ryktet, troligen startat av Olsson själv, var att han hade någon form av missbildning som gjorde att han bara hade skäggväxt i halva ansiktet, och var för lat för att raka sig. Detta konfunderade oss betydligt. När han sen dök upp i tvåsidigt skägg efter några år blev vi ännu mer förvirrade, otvivelaktigt precis enligt hans plan.

Såna kunniga och underhållande förvirrare var det alldeles för ont om redan innan detta. Ack.

En fin människa ger en stor förlust!
”Vixit,dum vixit,laetus! Requiescat In Pace”

Hej Kaos.
Du var en av få personer som jag tillsammans med, riktigt avslappnat kunde va mig själv. Koppla inte av, koppla bort som det heter. Så var det att umgås med dig. Att koppla bort allt annat än nuet och bara flyta med. Du dömde ingen och lät dig inte dömas för den delen heller. Ditt glada och fryntliga sinne smittade av sig och man drogs lätt med i ditt livsbejakande kaos.
Vila i frid.

Jag vill också skänka en tanke till alla närmast sörjande och bara säga att jag tänker på Er i sorgen.

Det var verkligen tråkigt att höra. Jag har inte sett honom på många år, men minns honom så väl som en udda och härligt livsbejakande person. Sorgset.